När ljudet låter sådär riktigt bra och en står och stirrar på inställningarna och tänker: "men, jag har ju knappt ens gjort något" finns bara två förklaringar. Jag hade tur eller borden är svinbra.
Och med tanke på hur resten av den dagen utspelade sig så kan vi rätt snart stryka alternativ ett.
Det började såhär, en bakgavellyft som inte alls ville vara en bakgavellyft längre. Och sen fortsatte dagen i den stilen och toppades med att jag fick lägga halva mitt fokus under konserten på att hålla koll på en aspackad dåre som prompt skulle upp på scenen hela tiden.
Spelningar utan kravallstaket är bland det värsta som finns!
Hemtrevligt ska de vara |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar