2018/10/15

Turnédagbok del 5, eller, sååå ska det se ut!

Ännu en helg med två diametralt skilda upplevelser! Fast istället för 3 mil skilde det 30 mil. Vi spelade i Östersund på fredagen och i Bollnäs på lördagen.

Östersund var väl, ett perfekt exempel på hur en inte vill att det ska vara. Alltså, vi både bodde och spelade på Hotell Gamla teatern och det ska ändå sägas att det var ett av de mysigaste hotell jag bott på. Superb frukost, fina rum, supertrevlig personal och själva konsertlokalen var också väldigt fin.


Men.. det fanns en del att önska kan vi väl säga. Inlastningen var lite bökig, men ingen big deal. Att vi däremot fick börja med att lägga en halvtimme på att städa av scenen som var full av lampor, blädderblock, talarstolar, flygel och annan bråte var desto mer störande. Var ju inte som att de inte visste att vi skulle komma liksom. Det fanns inte tillräckligt med podier för att vi skulle kunna bygga scenen som vi ville, det fanns inte tillräckligt kraftiga el-uttag för ljuset, ena bashögtalaren var trasig och det låg någon störning på strömmen som gjorde att det mesta på scenen brummade som en grinig björnhona. Visst fick vi ihop det, men allt blev onödigt trögjobbat.
Lokalen lät bra i alla fall och publiken var det full fart på så det blev en riktigt bra show av detta med.

Tidig morgon och massa lastbilsåkande genom brända atom-krigslandskap. Men så värt det. När vi rullar upp till konserthuset i Bollnäs får vi backa in till en smidig lastbrygga så det är bara att rulla allt av bilen och in på scenen. Vi möts av TRE mycket taggade herrar som är enormt proffsiga och hjälpsamma. Väl på scenen har de ställt upp ett bord med kaffe, lite choklad, massa vatten samt en utskriven kopia av vår rider*! Alltså de kan låta som lite, men det visar så fruktansvärt mycket. Kaffe utgör trots allt de tre första veckorna i varenda ljudteknikkurs som finns. Rejält med vatten är också mycket uppskattat, de brukar liksom gå åt. Och ridern, visst, jag har skrivit den, jag vet redan vad som står där. MEN att de skrivit ut den och lagt den där visar klart och tydligt att DE har läst den och att de också kan den. Och skulle något behöva dubbelkollas är det lätt gjort. Fruktansvärt proffsigt!

Scenen, ja hela lokalen, var också helt fantastisk. Mycket smidigt byggt, välljudande PA (ska jag gnälla på något så var det att subbarna stod uppe på scenen precis 30 cm bredvid min plats så jag fick iaf bas så det räckte.) Publiken var med på noterna denna kväll också, även om de var något mer... nyktra.

Jag provade att spela in lite video-vlogg-whatever också. Får se om jag lyckas klippa till något användbart av det längre fram. Nu är det vapenvård över veckan så väntar Örebro och Sundsvall till helgen.

*rider - Har jag redan förklarat någon gång va? Hur som helst... ett litet dokument vi skickar ut till arrangörer, spelställen, osv. ett par veckor innan vi kommer där allt vi behöver finns med. Allt från handdukar i loger till hur mycket ström vi behöver på scenen. Det finns också med en liten ritning på hur vi kommer bygga scenen, allt för att göra det så smidigt som möjligt för lokala teknikerna att förbereda sig inför att vi anländer.

Och så lite övriga bilder som ändå behöver komma med:

Östersund, sju slutsteg rätt i höften. Varmaste giget hittills! 
Sånt här är riktigt irriterande. Jag är mer bekymrad att mina artister går sönder för att de snubblat på lösa kablar och slagit ansiktet i det jäkla golvet.


Irriterande, speciellt när golvet redan ser ut såhär
Sommaren 2018

Chips på mixplats, för saltets skull, såklart... 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar