2016 i bilder

Det hör väl den här tiden på året till, att blicka tillbaka på begångna synder. I alla fall på de som fastnat på bild och som finns på den hårddisken jag kommer åt just nu. 

Vänster: Invigning av Bälgspel vid landsvägskanten 

Höger: Top Cats på Olssons brygga i Arvika

Vänster: Den ständigt återkommande "fan, frontdroppen släppte igen!" Här, panik en minut till gig

Höger: Rolf vakar över publiken och ser till att det applåderas behärskat och på rätt ställe

Vänster: Martin i triumfpose över den perfekta kabelrullningen

Höger: Sveriges längsta catwalk (kabelångest)

Vänster: Inget fulländar en scenbild så mycket som en väl placerad roll-up

Höger: Pringelsuppladdning i Norge

Vänster: Korvfest i kabyssen

Höger: "Haha, jävlar vad jag körde fel här i fjol det lär jag inte g....... fan!"

Vänster: När en var liten och byggde låd-fort. Helt ointagliga! 

Höger: Top Cats fyller moped!

Vänster: När en möter en brorsan ute på vägen

Höger: En fin kväll!

Vänster: Populärmusik från Vittula

Höger: Vad som händer när en har mer än en ljudtekniker i samma rum

Vänster: Installerar pool i orkesterdiket

Höger: Årets mixplats, i baren!

Vänster: Martin visar hur det såg ut när vi gick in för landning i Luleå

Höger: Sånt som ljudtekniker tycker är kul

Vänster: Den roliga delen av jobbet

Höger: Nelle!

Tack för i år, alla artister, arrangörer, kollegor och publik! 

Sommaren summerad 3

Innan vi riktigt kommer in i Juli så avslutar vi Juni med rallycross-em i Höljes. 40 000 pers i ett grustag mitt i de nordvärmländska skogarna. Vi fick info om att det skulle bli rätt knivigt att få till soundcheck osv eftersom det var mycket igång och vi hade en ytterst begränsad tid för att rigga och testa.

Med det i åtanke var vi givetvis på plats i god tid. Gissa hur smidigt livet kändes när vi kom fram och där den färdigbyggda scenen skulle stå såg det ut såhär.

Klockan 16 skulle allt vara byggt, testat och tyst. Klockan 17 anlände scenen. Som de fullblodsproffs vi är fick vi det ändå klart på rekordtid så vi slapp skjuta på uppträdandet. Det kändes väldigt skönt då en kan vara säker på att även om scenen är åtta (!) timmar sen så kommer det i slutändan heta att "ljudet var försenade". 

Och ös blev det!

Veckan efter upptogs till fullo av dragspelsstämman, som det lokalt heter. Bälgspel vid landsvägskanten är väl det egentliga namnet på festivalen.

Jag skulle ansvara för ljudet på alla nio scener samt sköta ljudet på huvudscenen. Sen ska det ärligt sägas att då jag hade med mig ett underbart och kompetent gäng kunde jag tryggt fokusera på min egen scen, pilla mig i naveln och fräsa åt vädret (vid behov).

Och tur var väl det. På min scen var schemat lite extra spännande. Det var ungefär 5 minuter per orkester och precis 0 sekunder change over-tid. Så det var verkligen fullt ös från första sekund tills dagen var slut. Fördelen med det är att det hinner aldrig någonsin bli tråkigt, nackdelen är uppenbar. Ingen tid mellan banden lämnar max 0 sekunder att soundchecka på. En får se till att ha ett bra utgångsljud och sen är det bara att fortast möjligt ratta in ljudet under introt till första låten.

Monitorljudet blir ännu svårare, en får försöka läsa musikernas kroppsspråk och addera lite erfarenhet för att få det bra.

Något som också är kul med att jobba utomhus är vädret. Nu ska sägas att jag haft en fantastisk tur med vädret, sommar 2016. Men när Bengt Alsterlind står på scen och sjunger "Sommar och sol" för allt han är värd så kunde inte ödets ironi hålla sig. Och jag ska inget säga, jag hade antagligen inte heller kunnat låta bli om det var jag som styrde vädret.
Åska rakt över scenen, spöregn som inte var av denna värld samt drivor av hagel halvvägs genom "Sommar och sol" ledde till att jag för första gången i mitt liv tvingades avbryta en spelning.
Surt, men när hela publiken redan flytt till högre mark så spelar det liksom ingen större roll.

Vi hade också med oss en mikrofon som ingen ville ta i ens med tång, av fullt förklarliga skäl. Den fick tjäna som allt från extraljusmick till fläktnoskon.














Veckan efter fick jag snällt klättra upp på scenen och sköta monitorljudet åt Electric Banana Band när de gästade Gamla kraftstationen i Deje. Ett riktigt roligt jobb men en har verkligen fullt upp när en istället för att ha koll på en mix (LR) nu skulle ha koll på 13 mixar samtidigt i en salig blandning av in ear-system och scen-wedgear. Men det gick bra det också, trots extra inhyrd utrustning som vägrade fungera, alla apor, zebror, flamingos och gud vet vad på scenen var nöjda.

Här tror jag vi tar och delar upp juli i två inlägg för det här börjar bli onödigt långt. På återseende, osv.