Det är när en kommer på sig själv med att tänka så som en måste våga ta de lite lugnt. Sätta sig på händerna eller gaffa upp dem i taket. Det enklaste sättet att sabba en mix är att försöka fixa något som redan är bra. Visst, du kanske gör det ännu bättre, men mer troligt är att du kladdar till något.
Exempelvis EQ. För ett tag sedan skulle jag hoppa in och ersätta en tekniker för en show som hen kört ett par gånger. På flera kanaler hittade jag EQ-kurvor som såg ut som den här nedanför.
Den kurvan känns för mig som ett resultat av "hm, kanske kulle vrida lite på den här knappen också". Och visst, det lät helt ok, men det enda (så gott som) som teknikern uppnått är samma resultat som hen skulle fått om hen bara sänkte volymen på hela kanalen med 6dB. Och de kanske en behöver göra ibland, men det är knappast det EQn är till för.
Det är otroligt lätt när en väl börjar pilla, att vrida bort sig och hamna i något som inte gör saken bättre på något sätt.
Jag fick försöka att släppa upp de mesta och hamnade till slut på kurvor som såg mer ut som den här. Inte världens vackraste kurvor på något vis, men det känns iaf mer tydligt att, här och här har jag något problem så därför skär jag bort i de frekvensområdena.
Som tekniker behöver en ibland påminna sig om VARFÖR en står där en står. Är det för min skull? För att klappa mitt ego? Nej mitt jobb är varken mer eller mindre än att koppla samman artisten/artisterna på scen med publiken (ibland hämtar jag öl till logen också).
Och känner du ändå att då måste mata ditt ego kan du alltid börja spela gitarr och blir fingrarna rastlösa kan du alltid få tag på en kopp kaffe.
Håll dig till så få och så små ingrepp i ljudet som möjligt!
