Jag minns inte var det var jag hörde det. Om det var Big Mick Hughes (Metallica) eller om det var Dave Rat (Red Hot Chili Peppers) som sa en grej som passade väldigt bra in på hur jag tänkte.
En kanals EQ är till för att fixa något som är fel. Om jag har valt rätt mikrofon och placerat den rätt samt om artisten har ett bra instrument som hen håller i gott skick, så ska jag inte behöva röra kanalens EQ. (ja de finns undantag, sluta grina! Men de tar vi sen)
Men här är just trummisar ett bra exempel och då speciellt pukor. Pukor kan ofta ha någon frekvens som går totalt bananas eller som ringer i evigheters evighet. En tvingas använda så mycket EQ och Gate* att trumman i slutändan låter som en sliten plasthink som din lokala förskola fått lingonsylt levererad i. Så att få till ett bra ljud på pukor, även om en har en bra mikrofon och den är placerad enligt konstens alla regler** kan bli en prövning av ens tålamod.
Men så finns det de där trummisarna som faktiskt kan ta hand om sina trummor. Där en bara höjer upp kanalregeln och pukan låter bra. Inga frekvenser som sticker ut, en fyllig botten och en snygg attack.
Undantagen då?
Well, till att börja med så slänger jag ju allt som oftast på högpassfilter*** på så gott som allt som det inte står baskagge på och det får väl kanske räknas som EQ på sätt och vis.
Sen behöver en ibland göra plats i frekvensspektrumet för att de olika instrumenten ska höras. Baskagge och elbas bråkar t.ex. till viss del om samma utrymme och på samma sätt behöver elgitarrer och sång också oftast komma överens. Men då håller jag mig gärna till minimala justeringar.
*Gate (Noisegate), en fräsig liten sak som, förenklat, stänger av mikrofonen när ljudvolymen understiger en viss inställd nivå.
** Finns det regler? Kanske ett inlägg om hur jag gillar att micka trummor.
***Högpassfilter, Ett filter som tar bort basfrekvenser och bara låter de höga frekvenserna passera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar