En dag på jobbet, eller, filmkväll!

Tänkte jag skulle försöka trycka in en video här från helgens äventyr. Det som förhoppningsvis kommer visas är mixningen av första låten (Black Widow Spider) från Top Cats spelning på O´Learys i Örnsköldsvik.
Tog just första låten eftersom det är då det mest akuta händer, om inte något skiter sig grovt under spelningen.

Bordet jag använder är ett Allen & Heath GLD-80

Jag debatterade en stund med mig själv hur jag på bästa sätt skulle förklara vad som händer i videon.
A) Undertexter i videon, B) Röstpålägg, C) Tidsangivelser med info här på bloggen.
Jag testar det sista nu så får vi se hur det blir.
Ni får gärna på något sätt tala om för mig om det fungerade bra eller om ni har någon bättre idé?

Sen har jag inte hittat riktigt rätt än med ljusinställningarna på kameran så det får ni leva med samt att det är värt att ha i åtanke att mikrofonerna i kameran är vänd bort från scenen så ljudet är inte direkt top notch.

Nåväl, då ser vi hur det här blir!

0:07 Mute av, Subgrupp för kompet

0:10 DJ:en på scenen kopplar om kablarna från sin DJmixer till min Stagebox så att det blir mitt ljud som går ut i PA:t

0:17 Mute av. Subgrupp sång

0:20 Eftersom jag inte ser vad DJ:en gör när han patchar om drar jag ner mastern helt innan jag slår av mute på Masterkanalen (LR). För att undvika att få någon smäll i PA:t om han inte är klar, så smyger jag upp volymen när jag ser att signalen från Intromusiken börjar komma in i bordet

0:40 Mute av. Subgrupp trummor. Jag brukar vänta med det här tills trummisen sitter på plats för att slippa diverse skrammel och andra ljud från scenen när bandet gör sig klara.

0:45 Mute av. Subgrupp DCA-grupp effekter.

1:43 Mina ständiga "kolla klockan på telefonen precis innan gig"-ticks

2:20 Bara kikar runt lite i bordet så att alla inställningar är där jag vill ha dem

2:23 Lägger upp Leadsång-micken i mixerfönstret så jag kan vara redo att göra justeringar. Det mest akuta i ett gig är att få sången att höras bra och hur mycket en än skruvar och sliter på soundcheck så kommer det låta annorlunda när lokalen är full av publik.

2:32 Slår på högpassfilter på kanalerna som intromusiken ligger på. Under konserten kommer det lite ljudeffekter på de kanalerna och då vill jag inte ha med massa basljud som grumlar till det för ståbasen.

2:43 Finljusterar nivåerna på elgitarrerna lite

2:56 Slår på delay på sångarens mick. Det här slår jag alltid av mellan låtarna annars låter det rätt muppigt när han bara pratar i micken.

2:59 Justerar volymen på delayet

3:11 Kollar volymen på andra gitarrmickar

3:19 Lyssnar på en mikrofon för att kolla att den låter som den ska

3:38 Går fram mot scenen för att höra hur ljudet är längre fram. Just på det här gigget står jag lite utanför ljudbilden så jag vill kolla hur det låter på fler ställen i lokalen.

3:54 Tyckte det behövdes lite mer pulver i sången

3:59 Vässar även till ljudet på sångmicken lite med EQ:n

4:06 Kollar nivåerna för trumsetet och höjer baskaggen lite

4:30 Justerar volymen på körmmickarna lite

4:51 Random fyllo knuffar till mixern, glad att jag inte hade fingret på mastervolymen just då

5:11 Kollar runt så allt ser bra ut

5:22 Höjer hela sångpaketet pyttelite

5:32 Låten är slut och jag stänger av sångarens delay så han kan säga hej till publiken utan att låta som ett rymdfån

Så, fungerade det här eller blev det fruktansvärt rörigt? Jag insåg att jag nog skulle behöva förklara flera av punkterna lite mer ingående, men en ska ju ha något att göra framöver också.

Livat i Lycksele, eller, att tvätta badkaret med en rumpa

Då var den andra och sista av helgens spelningar avklarade och vi käkar asfalt som om det vore brie på en hotellfrukost.
Hotell Lappland i Lycksele bjöd på ett riktigt brakkalas och Umeå Scenteknik bidrog med ett välljudande och lättjobbat PA.



Det var gott om folk i publiken och samtliga tycktes vara på rejält festhumör. Återigen var jag utan staket runt mixplats och det höll på att sluta lite jobbigt då två rejäla karlar inneslutna i en mustig björnkram mer eller mindre välte rakt in i mixplatsen och hela bordet sköts en halvmeter bakåt. Lyckligtvis lyckades de inte ställa till något.



Det var skönt att spela på en lite större scen än de senaste spelningarna, även om den inte var jättestor. Men på mindre scener blir det så mycket mer läck direkt från instrumenten på scenen att en tappar mycket av kontrollen över ljudet. Nu fick jag trycka på lite mer och jag fick också mer nytta av att panorera olika ljudkällor vänster och höger i stereobilden. Jag gillar att panorera ganska mycket så att varje instrument får sin plats i ljudet. Jag tycker det gör mixen tydligare så att varje instrument hörs bättre utan att en för den skull behöver trycka upp volymen så att en skjuter öronen av folk.

Kvällen slutade sen i en intensivkurs i höftrullningar med en hel del praktiska tips som t.ex. det gamla "tvätta badkaret med rumpan-tricket". Viktigt med fortbildning.

Brunt är skönt!

Den här helgen är jag ute och åker med Top Cats igen och denna gången blir det en hel del mil. Igår spelade vi på O'learys i Örnsköldsvik och ikväll är det Hotell Lappland i Lycksele som ska ha sitt. 

Om vi börjar med gårdagen så blev det riktigt bra. Bra med publik och en riktigt trevlig ljudanläggning. Enda jag hängde upp mig på att jag fick klämma in mixplats mitt mellan två bord där det satt gäster och drack öl så jag hade folk som satt och lutade mot mixerbordet på framsidan samtidigt som mina nätta skinkor vilade tryggt i nacken på bakomvarande bargäster.

På första bilden, finfina högtalare av märket L'acoustics. Jag vet att det kommer komma tillbaka och bita mig i häcken men jag har till dags datum inte lyckats bli besviken på ett sådant PA en enda gång. 

Lekte lite med en filmkamera också så eventuellt kan det dyka upp lite videoklipp från gig framöver. Om jag hittar något bra redigeringsprogram och dessutom lär mig hur en gör och DESSUTOM orkar. 

Nu har vi just soundcheckat klart i Lycksele och slappar gärnet på hotellrummen innan det är dags för gig. 

Idag skedde soundcheck under viss tidspress eftersom hotellet var fullt med gäster som skulle ha middag och jag vet inte allt vad det var och det är självklart under sådana förhållanden som saker börjar strula. 

En dator gör inte sitt jobb först och måste efter många om och men startas om och en liten jäkla kabel mellan mixerborder och en extern kompressor, som inte har någon anledning som helst att plötsligt börja krångla, slutar helt enkelt att fungera. Lyckligtvis gick det att reda ut allt och soundchecket klarades av med trygga 30 sekunder till godo. 

After Ski

Ut på vägarna med Top Cats igen och den här helgen var det Hassela Ski Resort som var målet. Kändes bra att åka till norra snöfria Sverige samtidigt som det kräkte ner ett par decimeter snö över Värmland.

Vi åkte upp dagen innan så vi hade enormt gott om tid för rigg och soundcheck. Jäkligt skönt men det kan också leda till att en "överutnyttjar" tiden och krånglar till allt i onödan bara för att det finns tid och en känner att den behöver utnyttjas.



Nu blev vi avbrutna av att det skulle serveras lunch i lokalen och det var nog lika bra det. Det var en ganska jobbig lokal rent ljudmässigt (och dekormässigt) och jag hade mycket väl kunnat skruva i evighet utan att bli 100% nöjd. De flesta (alla) lokaler låter ändå totalt annorlunda med publik på plats så det är oftast ingen idé att jaga nivåer och sätta den perfekta mixen på soundcheck.
Men jag förberedde mig på att få jobba rätt hårt med att få tydlighet i sången och hålla ljudet nere.

Vi skulle göra två gig under dagen, först ett på eftermiddagens after ski och sen ett "vanligt" kvällsgig. Båda spelningarna blev riktigt bra. Fullproppat med folk som var helt med på noterna och att få tydlighet i sången var plötsligt inget problem alls. Publik i lokalen ändrar allt så fruktansvärt mycket och min nervositet över att orka hålla nere ljudvolymen byttes snabbt till att behöva gasa på rejält för att överrösta det brakkalas som är en entusiastisk after ski.



PA:t (K-Array) skötte sig riktigt bra, gjorde allt jag bad det göra och det täckte hela lokalen riktigt bra tros en lite udda planlösning.

Årets första

Årets första, blev en rejäl tur. Ända ner till Malmö tillsammans med Top Cats för att spela för ett glatt gäng från IKEA.

På plats möttes jag av ett väl tilltaget L'Acoustics-PA så den delen var ju klockren. Sen att någon tyckte att det var en bra idé att bygga rummet med två stora pelare mitt på golvet (som hamnade precis rakt framför varsin PA-stack) var ju lite tråkigare och orsakade en del huvudbry innan en fick det att låta precis som en ville.

Jag jobbade en hel del med en multibandskompressor på LR för att både tighta ihop basfrekvenserna och samtidigt hålla ihop frekvenserna kring sången. Det senare då de där otrevliga pelarna skickade ljud åt alla möjliga håll och ställde till det. Förutom basen då. bas bryr sig inte om pelare.

Det var iaf riktigt kul att komma ut på vägen igen och få mixa lite. Och det var ju inte utan att en blev otäckt sugen när vi gick förbi Malmö arena i morse (där vi stod parkerade) och såg Green Days turné hålla på och lasta in. Minst tio långtradare och fem bussar.

Den givna på-vägen-underhållningen, P3 dokumentär!

2016 i bilder

Det hör väl den här tiden på året till, att blicka tillbaka på begångna synder. I alla fall på de som fastnat på bild och som finns på den hårddisken jag kommer åt just nu. 

Vänster: Invigning av Bälgspel vid landsvägskanten 

Höger: Top Cats på Olssons brygga i Arvika

Vänster: Den ständigt återkommande "fan, frontdroppen släppte igen!" Här, panik en minut till gig

Höger: Rolf vakar över publiken och ser till att det applåderas behärskat och på rätt ställe

Vänster: Martin i triumfpose över den perfekta kabelrullningen

Höger: Sveriges längsta catwalk (kabelångest)

Vänster: Inget fulländar en scenbild så mycket som en väl placerad roll-up

Höger: Pringelsuppladdning i Norge

Vänster: Korvfest i kabyssen

Höger: "Haha, jävlar vad jag körde fel här i fjol det lär jag inte g....... fan!"

Vänster: När en var liten och byggde låd-fort. Helt ointagliga! 

Höger: Top Cats fyller moped!

Vänster: När en möter en brorsan ute på vägen

Höger: En fin kväll!

Vänster: Populärmusik från Vittula

Höger: Vad som händer när en har mer än en ljudtekniker i samma rum

Vänster: Installerar pool i orkesterdiket

Höger: Årets mixplats, i baren!

Vänster: Martin visar hur det såg ut när vi gick in för landning i Luleå

Höger: Sånt som ljudtekniker tycker är kul

Vänster: Den roliga delen av jobbet

Höger: Nelle!

Tack för i år, alla artister, arrangörer, kollegor och publik! 

Det sista julbordet, eller, den glada överraskningen

Om en avrundar avståndet mellan Hagfors och Ystad så visar det sig att det är jättelångt, speciellt mellan Hagfors och Filipstad där de bestämde sig för att lägga alla kurvor de hade kvar när de byggt Sverige. Och sen en hel del snöslask på det. Men bara vi kom ut på motorvägarna var det faktiskt en riktigt trevlig resa.

Under resan roade jag mig med att vara lite nervöst småorolig över vad vi skulle träffa på när vi väl kom fram. Mest för min egen del då ljudanläggningen på det här spelstället var av modellen "nä-men-de-har-jag-byggt-själv-faktiskt".
Inte för att det per automatik betyder något dåligt, de monitorer vi främst använder själva får också klassas till den kategorin.
Men när Nelles musik (ljudleverantören) berättade att han byggt dem själv... ja endera var det bra eller så var det en gammal bilstereo som han skruvat ihop.
Nu visade det sig att Nelle är en jävla hjälte, men mer om det sen.

Kvällens mixplats, årets stadigaste

Den här gången skulle vi också dela scen med ett förband, inget konstigt med det, men det blir lite trängre. När jag klev in i lokalen och såg, det jag förmodade var, scenen och såg att förbandet redan ställt upp sin utrustning över hela scenen så blev jag lite bekymrad. Scenen såg helt ok ut, PAt såg rätt bra ut, men det skulle allt blir bra trångt. Jag står någon minut och funderar på hur vi enklast ska få till det här innan jag inser att ungefär 15 cm till höger om mig är en jämförelsevis jättelik scen som är alldeles tom och bara för oss. Till råga på allt såg ljudanläggningen på den här scenen minst dubbelt så bra ut och väl tilltagen. Ibland blir en glatt överraskad.



Inte bara det att Nelle visat sig kunna bygga högtalare, han kunde läsa en rider(1) också. Varenda kabel, högtalare, strömkälla, mm, låg på precis rätt plats. Och behövde en något så han en inte ens avsluta frågan innan Nelle fixat det.
Och Nelles hembyggda PA visade sig vara mycket kompetent. Jag kom på mig med att stå och töntflina för varenda puk-fill Robban gjorde för det lät så jäkla grymt.



Nu ska bara den långa resan hem klaras av och sen ett svettigt väntande på juldagen och premiärturen med de nya borden.

(1) Rider. En kontraktsbilaga till arrangören som inte bara innehåller artisternas orimliga krav på rena handdukar, exotiskt godis och mandelkubb utan även en förteckning över den tekniska utrustningen vi behöver samt en stageplot (ritning) på hur en vill ha scenen riggad.
Det är inte alltid ljudleverantören läser och följer den så bra som i det här fallet.

Sista rycket inför jul

Bråda dagar såhär inför jul. Och igår blev lite brådare än vad som var tänkt och då var den ändå tänkt att bli mer bråd än vanligt.

Dagen började med att navigera genom isregn till Arvika för att bygga en scen till det sista stoppet för turnén med julshowen Glitter & Glögg. Ett scenbygge som innehåll alla klassiska detaljer som alldeles för trånga korridorer, ett scengolv som inte var klart i tid (vilket förstås gör att vi får mindre tid att bygga ljud och ljus på) samt den hopplösa kampen att försöka ställa upp ett trumset så att trummisen blir nöjd.
Det sistnämnda har aldrig någonsin hänt, det finns på denna jord, inte en trummis som slagit sig ner vid ett trumset och för sig själv sagt, det här blir bra, nu kör vi.



Efter att den scenen var klar var det till att snabbt besudla sina stackars smaklökar med en donken-burgare och bege sig mot Torsby för att möta upp Top Cats och ta sig till Hagfors för kvällens julbord.
Den, vad som endast kan beskrivas som, hatkärlek jag vid det här laget utvecklat för vår postvagn förbyttes nu i den renaste avsky då Schenker, för all del levererade den i god tid men, lyckats demolera mer eller mindre varenda låda, instrument, mojäng, som befann sig på vagnen.
Kanske en form av julhälsning då detta var den sista turen vi gjorde med vagnen.
Det är fortfarande ett mysterium hur de ens lyckats gå så hårt åt utrustningen, enda tänkbara möjligheten är att de fraktat en brunstig älgtjur ovanpå vagnen och att den i sin tur trott att vagnen å sin sida var en minst lika brunstig älgko.

Nåväl, till följd av detta så tog omlastningen lite längre tid än tänkt och vi anlände till Hagfors lite senare än tänkt. Sånt här bildar snabbt ett mönster och då vi nu fick lappa och laga och felsöka och testa och grina och allt sådant spännande så, hann vi färdigt med soundcheck precis till dörrarna öppnades.



En festkväll i Hagfors brukar bli ganska, låt oss säga intensiv, när det är "vanliga" tider som gäller och folk droppar in runt 22-23. När det nu var julbord och folk anlände klockan 18 för att vara säkra på att hinna med att provsmaka alla snappsar... vi kan väl säga att jag fick se mer än vad någon oskyldig, kyrkligt uppfostrad, slätrakad, söt-som-socker, Munkforsing ska behöva se.
Men det blev en jäkla bra show i alla fall.

Och den här dagen har också potential att bli rätt snärjig. Började samla ihop resterna av gårdagens show tidigt i morse då kvällens gig är i Ystad. Så nu följer vi slaviskt alla hastighetsgränser söder ut på E4 och så får vi se hur mycket tid det blir över för soundcheck ikväll. Vi hann äta på Max i alla fall så dagen är ju så gott som vunnen redan.

Martin tackar Schenker för leveransen.

Tack för i år Norrland, eller, Vad blev klockan igår egentligen?

På väg hem efter den sista spelningen i Norrland för i år. Två kvällar på Hotell Savoy i Luleå.
Andra kvällen var riktigt ösig. Självklart jättekul om ändå lite mindre kul för en annan då mixplats denna gång fick bli på ett bord mer eller mindre mitt på dansgolvet utan någon form av kravallstaket eller ens en liten menlös lapp. Så halvvägs genom konserten fick jag parkera vänsterarmen så stadigt det gick mot mixern och låta den agera stötdämpare.
Men men, både jag, mixer och publik överlevde.



Ljudanläggningen var med facit i hand helt klart för liten för lokalen. Frågan är dock om det egentligen var någon katastrof? På dansgolvet framför scen räckte den mycket bra. Och längst bak i lokalen, vid baren var volymen klart lägre så det gick att beställa en öl utan att för den skull behöva skrikspotta ihjäl den stackars bartendern. För ändamålet kanske anläggningen var rätt bra trots allt.

Vakterna på hotellet var också helt suveräna. Det får en inte alltid anledning att säga, men de var trevliga, alerta och hjälpsamma. Dessutom lyckades de hålla koll på Lilja och det är ingen liten uppgift.



Efter gigget körde vi en livesändning på facebook från backstage, med lite musik och ordningsvakter. Och under, vad som i sann rubriksättare-på-aftonbladet-anda endast kan beskrivas som, kuppartade former överraskade gossarna mig med en fin flaska whisky. Jäkligt oväntat och ännu mer uppskattat!

Den här morgonen har mest bestått i att försöka samla ihop instrument och utrustning samt att understödda av intravenöst kaffe och vatten, försöka pussla ihop vad som egentligen hände igår samt när det hände och till viss del om det ens hänt.
Och sen mer flygplan och det är ju alltid kul.

Nu har vi återigen överlämnat vårt hopp, inlåst i en postbur, i Schenkers sadistiska händer. Det behöver ju bara funka en gång till.