Tanken är väl att de ska bli lite fler sådana här videos framöver så, poppa in och prenumerera på kanalen om ni känner för det.
Och har ni förslag på ämnen för videos så lämna gärna en kommentar.
2018/12/06
Ljudteknik - Mikrofonkunskap 1 (Video)
Ok det här är förstås inte för alla. Men det är lite sådan här skit som jag hade gillat om det funnits när jag började i den här branschen. En väldigt kort och förenklad video där jag yrar lite om skillnaderna på de två vanligaste mikrofonsorterna som används idag.
Tanken är väl att de ska bli lite fler sådana här videos framöver så, poppa in och prenumerera på kanalen om ni känner för det.
Och har ni förslag på ämnen för videos så lämna gärna en kommentar.
Tanken är väl att de ska bli lite fler sådana här videos framöver så, poppa in och prenumerera på kanalen om ni känner för det.
Och har ni förslag på ämnen för videos så lämna gärna en kommentar.
2018/12/04
Turnédagbok del 8, eller, det bittra slutet
Så var de två sista helgerna på höstturnén avklarade. Förra helgen besökte vi Norrköping och Karlstad och den här helgen var det Stockholm och Eskilstuna som fick sitt.
Alla de fyra sista gigen gick på det hela riktigt bra. Det märktes att vi alla har ett antal spelningar i ryggen. Det är bara små justeringar som görs varje kväll, blandat med någon som vill testa något nytt.
Som t.ex. i Karlstad där jag testkörde en ny antenn till de trådlösa mikrofonerna och instrumenten på scen. Och den gjorde ett riktigt bra jobb så det var ju succé.
Och för min egen del så lär en sig mer och mer vad varje artist behöver höra i sina öron för att kunna göra en bra spelning. Skillnaden blir rätt tydlig när en jämför med första spelningarna då en jobbar helt efter artisternas små vinkningar och tecken om små justeringar de behöver. De sista spelningarna kunde jag justera mycket mer på eget initiativ för att hitta den mix de behövde.
Men så har vi de där lite vemodiga i att allt har ett slut. Eller ja, jag ska inte va överdramatisk. Det ser ut att bli en sväng till våren också. Men jag gillar inte att ta saker för givet. Hur som, sista giget på turnén så måste de ju va lite bus. Så jag körde helt enkelt berättarens röst genom en pitch shifter så att han lät som Musse Pigg. Självklart bara i artisternas öron, jag vill ju inte förstöra showen. Men det var ändå kul att se deras miner och hur basisten som precis då var på väg fram till mig för att be om något helt plötsligt bröt ihop i skratt.
Hur som helst, jag har haft fruktansvärt kul med det här i höst och det har varit ett rent nöje att jobba med Creedence Tribute! Jag hoppas verkligen det blir fler gånger.
Nu närmast är det säsong för julshower!
Alla de fyra sista gigen gick på det hela riktigt bra. Det märktes att vi alla har ett antal spelningar i ryggen. Det är bara små justeringar som görs varje kväll, blandat med någon som vill testa något nytt.
Och för min egen del så lär en sig mer och mer vad varje artist behöver höra i sina öron för att kunna göra en bra spelning. Skillnaden blir rätt tydlig när en jämför med första spelningarna då en jobbar helt efter artisternas små vinkningar och tecken om små justeringar de behöver. De sista spelningarna kunde jag justera mycket mer på eget initiativ för att hitta den mix de behövde.
Men så har vi de där lite vemodiga i att allt har ett slut. Eller ja, jag ska inte va överdramatisk. Det ser ut att bli en sväng till våren också. Men jag gillar inte att ta saker för givet. Hur som, sista giget på turnén så måste de ju va lite bus. Så jag körde helt enkelt berättarens röst genom en pitch shifter så att han lät som Musse Pigg. Självklart bara i artisternas öron, jag vill ju inte förstöra showen. Men det var ändå kul att se deras miner och hur basisten som precis då var på väg fram till mig för att be om något helt plötsligt bröt ihop i skratt.
Nu närmast är det säsong för julshower!
 |
| Få saker är så uppskattade (speciellt i höstrusket) som när det går att backa in hela lastbilen bakom scenen! |
 |
| Lokomotivet i Eskilstuna, lite fräsig lokal ändå |
 |
| Fint med gig på hemmaplan också (Karlstad CCC) |
 |
| Stadig hiss som tog hela lastbilslasset i en vända |
 |
| Sveriges första dLive (Cirkus, Skandiascenen) |
2018/11/20
Turnédagbok del 7, eller, defenestrering!
Ett av mina favoritord har länge varit defenestrering. Och under helgen stod jag en kort stund i akt och mening att utföra just en sådan. Men mer om det senare. Also: vet du inte vad defenestrering är? Googla det, det är skitkul!
Kungsbacka och Askersund stod på schemat för helgens stopp. Att gå upp klockan 04 för att åka lastbil i 6 timmar är troligtvis det bästa med det här jobbet. Verkligen. Men ibland är det bara att bita ihop. Väl på plats i Kungsbacka gick i alla fall allting väldigt smidigt. Bra inlastning (5m från porten till scenen), bra lokal som var väl genomtänkt samt proffsig hjälp från husteknikern.
Men när det väl kom till gig så kändes det att vi haft uppehåll i tre helger. I vanliga fall sitter diverse volymjusteringar mellan låtar osv. i fingertopparna. Nu fick jag verkligen tänka en extra gång så fort jag skulle göra något. Men det gick så bra så och bara en kom igång så var en inne i det igen. Antar det är som att cykla, som allt annat i livet tycks vara. Förutom att cykla då, det är bara livsfarligt.
I Askersund var det slut på friden. Eller ja. Det var bra i Askersund också, tämligen bra ordnat osv. Lite tråkig inlast bara, först en hiss upp och sen 40m rull genom lite trånga passager. Men det gick ingen nöd på oss. Vad som däremot gick mig på nerverna var de trådlösa systemen (jäpp, igen). När jag scannade luften efter störningar så märkte jag att det fanns en hel del, men det borde ändå gå att få ordning på det. Men när vi väl kom till soundcheck så ville inget samarbeta. Hur många gånger jag än sökte upp rena kanaler, bytte kablar, hotade, osv. så var det fortfarande störningar i artisternas öron och jag började på allvar överväga att utforska inte bara de akustiska, utan även de aerodynamiska egenskaperna i en rack med Sennheiser-sändare genom att helt enkelt defenestrera skiten.
Men ett sista desperat försök (byta antenn) räddade livet på den.
Bara det problemet var ur världen blev det en kanonspelning. Bandet var på topp och publiken (fullspikat) var verkligen med på noterna.
Nästa helg är det Norrköping och Karlstad som ska besökas!
Kungsbacka och Askersund stod på schemat för helgens stopp. Att gå upp klockan 04 för att åka lastbil i 6 timmar är troligtvis det bästa med det här jobbet. Verkligen. Men ibland är det bara att bita ihop. Väl på plats i Kungsbacka gick i alla fall allting väldigt smidigt. Bra inlastning (5m från porten till scenen), bra lokal som var väl genomtänkt samt proffsig hjälp från husteknikern.
Men när det väl kom till gig så kändes det att vi haft uppehåll i tre helger. I vanliga fall sitter diverse volymjusteringar mellan låtar osv. i fingertopparna. Nu fick jag verkligen tänka en extra gång så fort jag skulle göra något. Men det gick så bra så och bara en kom igång så var en inne i det igen. Antar det är som att cykla, som allt annat i livet tycks vara. Förutom att cykla då, det är bara livsfarligt.
I Askersund var det slut på friden. Eller ja. Det var bra i Askersund också, tämligen bra ordnat osv. Lite tråkig inlast bara, först en hiss upp och sen 40m rull genom lite trånga passager. Men det gick ingen nöd på oss. Vad som däremot gick mig på nerverna var de trådlösa systemen (jäpp, igen). När jag scannade luften efter störningar så märkte jag att det fanns en hel del, men det borde ändå gå att få ordning på det. Men när vi väl kom till soundcheck så ville inget samarbeta. Hur många gånger jag än sökte upp rena kanaler, bytte kablar, hotade, osv. så var det fortfarande störningar i artisternas öron och jag började på allvar överväga att utforska inte bara de akustiska, utan även de aerodynamiska egenskaperna i en rack med Sennheiser-sändare genom att helt enkelt defenestrera skiten.
Men ett sista desperat försök (byta antenn) räddade livet på den.
Bara det problemet var ur världen blev det en kanonspelning. Bandet var på topp och publiken (fullspikat) var verkligen med på noterna.
Nästa helg är det Norrköping och Karlstad som ska besökas!
 |
| Sådan här passiv aggressiv hjälpsamhet gör mig lycklig |
2018/10/29
12 timmar i bil för en banan! eller, vilken mack har bäst kaffe?
Ibland när en får en del jobb finner en sig själva undrandes något i stil med: "Eh, hur gick det här till?"
Som när en från Värmland, åker 6 timmar ner till Halmstad för att gigga en timme med Sean Banan och sedan åka hem igen. Men det är ett jobb det också och det är ju kul att uppleva nya saker, platser och människor samt dricka kaffe på så många Circle K det går på en dag. Det här med väg-kaffe kanske rent utav förtjänar ett eget inlägg en vacker dag? Eller en video? Äh, spoiler. Det är Circle K som är bäst, utan tvekan. Och se då till att ta kaffe från bryggaren, INTE från automaten!
Sämst kaffe? OKQ8. Sorry OKQ8 men, de flesta av era stationers kaffe smakar aska utrörd i bränt rävpiss.
När en frågar arrangören; "Är det något jag bör veta i förväg" hade denna gärna fått nämna lite om hur scenen är placerad i rummet och att hela området ekar mer än en katedral. Men det är ju kul med överraskningar också. Då får en en chans att va flexibel.
Det blev bra det också bara jag fick klia mig i huvudet lite. Och giget i sig var kanske inte det mest komplicerade jag gjort. Bakgrundsmusik från en dator och en sångmikrofon. Sen spelar det ingen roll om det är på det viset eller om det är en hel symfoniorkester, det ska låta bra i alla fall. Lite bekymmersamt var det att scenen var låg och utan avgränsning från publiken. Största delen av publiken var rätt små barn som gillade att hänga in över scenkanten där det står två monitorer och vrålar tämligen högt då artistens, egentligen enda, önskemål var att på scenen skulle det vara HÖGT! Men jag fick hålla igen så gott det gick och det tycks ha gått bra.
På en del ställer kommer en inte så nära med bilen som en skulle önska. Som i det här fallet när allt skulle rullas genom ett halvt köpcenter. Då är det till att vara så lat det bara går och utnyttja de lådor/högtalare som har hjul till max.
Som när en från Värmland, åker 6 timmar ner till Halmstad för att gigga en timme med Sean Banan och sedan åka hem igen. Men det är ett jobb det också och det är ju kul att uppleva nya saker, platser och människor samt dricka kaffe på så många Circle K det går på en dag. Det här med väg-kaffe kanske rent utav förtjänar ett eget inlägg en vacker dag? Eller en video? Äh, spoiler. Det är Circle K som är bäst, utan tvekan. Och se då till att ta kaffe från bryggaren, INTE från automaten!
Sämst kaffe? OKQ8. Sorry OKQ8 men, de flesta av era stationers kaffe smakar aska utrörd i bränt rävpiss.
När en frågar arrangören; "Är det något jag bör veta i förväg" hade denna gärna fått nämna lite om hur scenen är placerad i rummet och att hela området ekar mer än en katedral. Men det är ju kul med överraskningar också. Då får en en chans att va flexibel.
På en del ställer kommer en inte så nära med bilen som en skulle önska. Som i det här fallet när allt skulle rullas genom ett halvt köpcenter. Då är det till att vara så lat det bara går och utnyttja de lådor/högtalare som har hjul till max.
2018/10/22
Turnédagbok del 6, eller, Filmtajm igen!
Helgen som gick spelade vi först i Örebro och sen in Sundsvall. En måste ju skicka en tanke av tacksamhet till den som bokade turnéstoppen. Normalt sett är vi färdiga med nedrigg och incheckade på hotellet någon gång mellan 00:30 och 01:00 på natten. Vilket när allt är sagt och gjort är jäkligt bra och bekvämt. Men när en ska spela i Sundsvall dagen efter och en ska gå upp 05:00 för att sedan köra bil en halv evighet så blir de ändå lite trögt.
Men båda konsertlokalerna var bra, stora rymliga scener med bra lösningar för ström och andra kablar. Det enda trista var själva inlastet i Örebro som var nere i ett garage där vi inte tog oss in med lastbil utan vi hade fått packa om allt till två minibussar. Det är klart de funkade det också men istället för att lasta av (och på) på 15 minuter tog det nog närmre timmen nu när vi måste flytta bilar fram och tillbaka och lyfta mycket mer.
Annars var det ett par stabila insatser av bandet (som alltid) och all utrustning fungerade som den skulle, så jag hade kul hela helgen. De var lite bekymmer i Sundsvall med radiostörningar på in ear-systemen men jag lyckades hitta lite tom luft åt dem till slut.
 |
| Hjalmar Bergman-teatern i Örebro |
 |
| Tonhallen i Sundsvall |
Jag passade också på att spela in en liten genomgång av mix-systemet för turnén. Lägger med den videon här under.
Nu har vi en liten paus med den här turnén i ca tre veckor innan det är dags för några helger till.
2018/10/15
Turnédagbok del 5, eller, sååå ska det se ut!
Ännu en helg med två diametralt skilda upplevelser! Fast istället för 3 mil skilde det 30 mil. Vi spelade i Östersund på fredagen och i Bollnäs på lördagen.
Östersund var väl, ett perfekt exempel på hur en inte vill att det ska vara. Alltså, vi både bodde och spelade på Hotell Gamla teatern och det ska ändå sägas att det var ett av de mysigaste hotell jag bott på. Superb frukost, fina rum, supertrevlig personal och själva konsertlokalen var också väldigt fin.
Men.. det fanns en del att önska kan vi väl säga. Inlastningen var lite bökig, men ingen big deal. Att vi däremot fick börja med att lägga en halvtimme på att städa av scenen som var full av lampor, blädderblock, talarstolar, flygel och annan bråte var desto mer störande. Var ju inte som att de inte visste att vi skulle komma liksom. Det fanns inte tillräckligt med podier för att vi skulle kunna bygga scenen som vi ville, det fanns inte tillräckligt kraftiga el-uttag för ljuset, ena bashögtalaren var trasig och det låg någon störning på strömmen som gjorde att det mesta på scenen brummade som en grinig björnhona. Visst fick vi ihop det, men allt blev onödigt trögjobbat.
Lokalen lät bra i alla fall och publiken var det full fart på så det blev en riktigt bra show av detta med.
Tidig morgon och massa lastbilsåkande genom brända atom-krigslandskap. Men så värt det. När vi rullar upp till konserthuset i Bollnäs får vi backa in till en smidig lastbrygga så det är bara att rulla allt av bilen och in på scenen. Vi möts av TRE mycket taggade herrar som är enormt proffsiga och hjälpsamma. Väl på scenen har de ställt upp ett bord med kaffe, lite choklad, massa vatten samt en utskriven kopia av vår rider*! Alltså de kan låta som lite, men det visar så fruktansvärt mycket. Kaffe utgör trots allt de tre första veckorna i varenda ljudteknikkurs som finns. Rejält med vatten är också mycket uppskattat, de brukar liksom gå åt. Och ridern, visst, jag har skrivit den, jag vet redan vad som står där. MEN att de skrivit ut den och lagt den där visar klart och tydligt att DE har läst den och att de också kan den. Och skulle något behöva dubbelkollas är det lätt gjort. Fruktansvärt proffsigt!
Scenen, ja hela lokalen, var också helt fantastisk. Mycket smidigt byggt, välljudande PA (ska jag gnälla på något så var det att subbarna stod uppe på scenen precis 30 cm bredvid min plats så jag fick iaf bas så det räckte.) Publiken var med på noterna denna kväll också, även om de var något mer... nyktra.
Jag provade att spela in lite video-vlogg-whatever också. Får se om jag lyckas klippa till något användbart av det längre fram. Nu är det vapenvård över veckan så väntar Örebro och Sundsvall till helgen.
*rider - Har jag redan förklarat någon gång va? Hur som helst... ett litet dokument vi skickar ut till arrangörer, spelställen, osv. ett par veckor innan vi kommer där allt vi behöver finns med. Allt från handdukar i loger till hur mycket ström vi behöver på scenen. Det finns också med en liten ritning på hur vi kommer bygga scenen, allt för att göra det så smidigt som möjligt för lokala teknikerna att förbereda sig inför att vi anländer.
Och så lite övriga bilder som ändå behöver komma med:
Östersund var väl, ett perfekt exempel på hur en inte vill att det ska vara. Alltså, vi både bodde och spelade på Hotell Gamla teatern och det ska ändå sägas att det var ett av de mysigaste hotell jag bott på. Superb frukost, fina rum, supertrevlig personal och själva konsertlokalen var också väldigt fin.
Men.. det fanns en del att önska kan vi väl säga. Inlastningen var lite bökig, men ingen big deal. Att vi däremot fick börja med att lägga en halvtimme på att städa av scenen som var full av lampor, blädderblock, talarstolar, flygel och annan bråte var desto mer störande. Var ju inte som att de inte visste att vi skulle komma liksom. Det fanns inte tillräckligt med podier för att vi skulle kunna bygga scenen som vi ville, det fanns inte tillräckligt kraftiga el-uttag för ljuset, ena bashögtalaren var trasig och det låg någon störning på strömmen som gjorde att det mesta på scenen brummade som en grinig björnhona. Visst fick vi ihop det, men allt blev onödigt trögjobbat.
Lokalen lät bra i alla fall och publiken var det full fart på så det blev en riktigt bra show av detta med.
Tidig morgon och massa lastbilsåkande genom brända atom-krigslandskap. Men så värt det. När vi rullar upp till konserthuset i Bollnäs får vi backa in till en smidig lastbrygga så det är bara att rulla allt av bilen och in på scenen. Vi möts av TRE mycket taggade herrar som är enormt proffsiga och hjälpsamma. Väl på scenen har de ställt upp ett bord med kaffe, lite choklad, massa vatten samt en utskriven kopia av vår rider*! Alltså de kan låta som lite, men det visar så fruktansvärt mycket. Kaffe utgör trots allt de tre första veckorna i varenda ljudteknikkurs som finns. Rejält med vatten är också mycket uppskattat, de brukar liksom gå åt. Och ridern, visst, jag har skrivit den, jag vet redan vad som står där. MEN att de skrivit ut den och lagt den där visar klart och tydligt att DE har läst den och att de också kan den. Och skulle något behöva dubbelkollas är det lätt gjort. Fruktansvärt proffsigt!
Jag provade att spela in lite video-vlogg-whatever också. Får se om jag lyckas klippa till något användbart av det längre fram. Nu är det vapenvård över veckan så väntar Örebro och Sundsvall till helgen.
*rider - Har jag redan förklarat någon gång va? Hur som helst... ett litet dokument vi skickar ut till arrangörer, spelställen, osv. ett par veckor innan vi kommer där allt vi behöver finns med. Allt från handdukar i loger till hur mycket ström vi behöver på scenen. Det finns också med en liten ritning på hur vi kommer bygga scenen, allt för att göra det så smidigt som möjligt för lokala teknikerna att förbereda sig inför att vi anländer.
Och så lite övriga bilder som ändå behöver komma med:
 |
| Östersund, sju slutsteg rätt i höften. Varmaste giget hittills! |
 |
| Sånt här är riktigt irriterande. Jag är mer bekymrad att mina artister går sönder för att de snubblat på lösa kablar och slagit ansiktet i det jäkla golvet. |
 |
| Irriterande, speciellt när golvet redan ser ut såhär |
 |
| Sommaren 2018 |
 |
| Chips på mixplats, för saltets skull, såklart... |
2018/10/13
Konsten att slå ihjäl tid
10% bära tunga saker i lera, 10% stress/panik, 5% kaffe och 75% väntan. Ungefär så ser det här arbetet ut. En väntar ganska mycket. En väntar; på att komma fram till spelplatsen, på att få lasta in, på att någon vaktmästare ska hitta rätt nyckel, på att någon ska erbjuda kaffe, på att kaffet ska bli klart, på att bandet ska komma, på att trummisen ska packa upp sina trummor, på att trummisen ska bygga om trumsetet 17 gånger, på att trummisen metodiskt och grundligt ska testslå på alla trummor eftersom att dagens BAM kanske låter annorlunda mot gårdagens BAM.
Det är timmar på vägar och i loger efter soundcheck i väntan på att showen ska börja. Det är liksom bara så det är och en får hitta sina egna små knep för att hålla sig sysselsatt.
Det är timmar på vägar och i loger efter soundcheck i väntan på att showen ska börja. Det är liksom bara så det är och en får hitta sina egna små knep för att hålla sig sysselsatt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)