Sommaren summerad 5

Ja då tar vi Augusti då jag fick nöjet att hänga på Top Cats på deras avslutande spelningar på sommarturnén.
Första gigget för mig var 30 juli i Arvika på Olssons brygga. En trevlig scen men lite svårmixat då mixplatsen hamnade lite som längst bak i en tratt mellan två hus. Nu brukar jag iofs ganska ofta försöka röra mig bort från mixerbordet för att höra hur det låter på olika platser så det var inget jättebekymmer.
Här utökade vi också mixen med två tjejer på kör. Det passade riktigt snyggt in i ljudbilden.

Veckan efter var det först gig i Rättvik på Classic Car Week. Här skulle vi utöver körtjejerna också ha med en blåssektion. Större scen, större PA, mer luft, inga problem. Här kändes det också som att jag verkligen hittade rätt i mixen och hela spelningen lät riktigt bra.
Detta var också Olles sista spelningen med bandet.

Efter Rättvik bar det österut för att, efter att ha upplevt (uthärdat) Östersjöns sämsta rockshow (?) göra en spelning på finsk mark. Ljudanläggningen levererades av Finlands tre största tekniker. Jag vågade aldrig på allvar mäta men den största av dem hade ett uppskattat avstånd mellan ögonen på minst 7 meter. Lyckligtvis var de snälla och slogs nästan aldrig med kniv. Trots det kände jag mig, när jag skulle be om ett till mickstativ, som Oliver Twist som ber om en extra skål soppa. Till skillnad från vår kära Oliver blev jag dock aldrig utslängd och uppspikad i en tall. (Nej jag har aldrig läst Oliver Twist?).

Notera den Karelska krossa-allt-med-blicken-maskinen nere till höger. 

Innan gigget-mys, Lundsbergsvarianten

Under gigget-ös, med extragitarrist

För nästa spelning bar det av tvärs över norden till Bede i Norge. En spelning i ett jättelikt cirkustält som på sitt vis bjöd på en och annan utmaning. Inte bara att tältdukar av den kalibern håller ute regn alldeles ypperligt, det reflekterar också ljud på de mest intressanta och irriterande sätt. T.ex. tycktes tältduken samla upp alla högfrekventa ljud för att sedan skicka ner dem rakt i mixplats, som stod längst bak mot väggen under det sluttande taket. Ännu en gång, inte så lätt att höra hur det faktiskt lät framför scenen så det var bara att bege sig ut på vandring igen.

The Shining, någon?

Sista stoppet på sommarturnén var på Poker Run i Smedjebacken. En riktigt trevlig spelning som iaf för mig var över förväntan på alla sätt. Vi var lite sena på plats så det var lite stressig uppriggning, men det var ett trevligt PA (L'Acoustics), trevliga arrangörer, bra drag på publik och bandet laddade verkligen ur för fullt till sista spelningen. Det viktigaste av allt var givetvis limo till och från spelningen.