Innan svetten riktigt hunnit torka från våryran var det dags att packa in sig i bilen och åka tillbaka till Torsby. Denna gången var det nationaldagsfirande på en trevlig hembygdsgård som vann mitt hjärta genom att bjuda på nävgröt. Eller om jag faktiskt betalade för den? Skit samma, det fanns nävgröt, jag åt nävgröt, succé!
Annars var det en lite regnig och blåsig nationaldag så det kändes ju tryggt att stå skyddad under jordens rangligaste, sorgligaste, slitnaste ursäkt till partytält som var sammanbyggt av 13 delar som avgjort INTE hörde ihop. Men med en rulle gaffatejp fick jag det att med nöd och näppe klara även de hårdaste vindstötarna.
Mixtälten i Torsby hade annars såhär långt in på året lämnat en del att önska.
På scenen underhöll bland annat kulturskolan med dans och musik och så fick jag en lektion i Svenska försvarsställningar från andra världskriget. Allt en nationaldag ska innehålla.
Våryran i Torsby, med bland andra Dolly Style och Lisa Ajax, utspelade sig den sista helgen av maj och kan med ett ord sammanfattas som "Varmt".
Men lite mer utvecklat så var det en klassisk och trevlig stadsfest med gott om folk. Det var också premiär för Torsby kommuns nyinköpta scen.
Riktigt kul att en kommun vågar satsa på en mobil scen.
Jag lyckades också få till ett klassiskt nybörjarmisstag. Dolly Style skulle ha In-Ear-monitorer* och det hade jag förstås kopplat efter alla konstens regler. Men sen under soundcheck så gjorde inte monitorerna riktigt som jag ville. En av tjejerna ville ha mer sång och oavsett hur mycket jag höjde så tyckte hon inte det blev bättre. Varningsklockor fulla luften såklart, en är alltid på lite extra spänn när en jobbar med In-Ear eftersom högtalarna verkligen spelar rakt i trumhinnorna på artisterna. Det vore ju ganska tråkigt att orsaka hörselskador.
Precis när jag känner att det är något som inte är som det ska säger en av de andra tjejerna på scenen att jag gärna får sänka sången i hennes öron för där var det riktigt högt.
Ah...
Någonstans var det en liten sketen kabel som inte gick dit den skulle och när jag trodde jag höjde för ena artisten så höjde jag för en annan.
Eftersom det var In-Ears jag jobbade med så borde jag förstås ha satt på mig egna hörlurar och lyssnat på den mixen jag jobbade med men eftersom det "bara" var tre mikrofoner och bakgrundsmusik så tänkte jag att det skulle gå bra att bara lyssna på artisternas vilja.
Lesson learned.
* Vadå In-Ear? Ja alltså, det är vad det låter som egentligen. Istället för vanliga högtalare på golvet så har artisterna öronsnäckor där de kan höra sig själva.
Det har varit fullt upp i sommar, det plus en mugg kaffe i datorn (nej det var inte jag) har gjort att det inte blivit mycket nytt här.
Får väl göra något stil med förra året och leverera sommaren i tillbakablickar.
Nu iaf tänkte jag köra filmvisning igen. Den här är ett arbetsplatsbesök under "Alla tiders rullande visfestival". Klippet är från de tre första låtarna av môra-Pers spelning.
Eftersom mikrofonerna inte pekar mot scenen låter det lite muppigt, vill ni ha en bättre ljudupplevelse och dessutom se artisterna kan jag rekommendera "TheHofffa" på youtube som satt bra till och filmade hela klabbet. Jag länkar till hans klipp längst ner i det här inlägget.
Jag försöker skriva ihop en tidkodad lista här under igen med vad som händer och sker i klippet.
Bordet för dagen är ett Allen & Heath dLive S3000 med en DM48 Mixrack på scenen.
0.08 Laddar in rätt sparade scen
0.19 Talar om för bandet att jag slår på sångmickarna, så de inte ska råka säga något de inte vill att folk ska höra.
0.31 Mute av på instrumenten vartefter de kopplas in
0.56 Jag har kanalerna uppdelade i tre lager på bordet som jag växlar mellan under spelningen. Lager ett är trummor, lager två övriga instrument och lager tre är sång och effekter (här spenderar jag normalt mest tid)
1.07 Kollar så att alla sångmickar ligger i monitorerna som de ska
1.59 Pärra ska precis börja prata så jag hoppar till sångmickarna för att kunna justera volymen om det skulle behövas
2.06 Fioler på och tumme upp till Lena att hon hörs som hon ska.
2.34 Byter till "Processing-skärmen" så jag ser hur varje mikrofon jag väljer beter sig. Det jag tittar mest på är kompressorn så den inte jobbar hela tiden*
2.55 Slutpratat. Nu blir det sång och då slår jag på reverbet
3.02 Magnus gitarr kändes pannad lite väl långt till höger så jag vred in den lite mot mitten.
3.04 Petar upp hela huvudvolymen en smula
3.22 Pärras sång upp lite
3.25 Hade skurit bort lite låga mellanfrekvenser på Pärras sång. Lite väl mycket så jag la tillbaka lite.
3.31 Tappar in låtens tempo i delayet
3.41 Lägger en gnutta delay på sången
3.50 Ändrar panoreringen lite på Pärras gitarr
3.57 Sänker volymen på bastrumman lite
4.04 Backar Pärras sång lite
4.15 Lite mer delay på refrängen
4.25 Jag vet att det kommer fioler i mellanspelet så jag hoppar till det lagret för att snabbt kunna justera volymen om det behövs.
4.32 Det gör det inte, däremot panorerar jag dem lite
5.01 Jag har ett par extra högtalare som delaysystem** som ska täcka ett område under ett tak bredvid scenen där det annars kan vara svårt att höra tydligt. Eftersom jag inte kan höra de högtalarna där jag står och eftersom även de höjdes när jag höjde huvudvolymen blir jag paranoid att det är för högt dä och sänker dem lite. (jag går och kollar senare när jag tycker jag har tid)
5.49 Delay ner
5.56 Z flaxar bakom trummorna att han vill ha mer ackgitarr i sin monitor, fixar det.
6.48 Lyssnar på Pärra och Magnus gitarrer var för sig
7.08 Låten slut, bort med reverbet så Pärra kan prata utan att låta som en rymdapa.
7.16 Z flaxar igen, mer av andra gitarren
7.52 På med reverb igen
8.00 Justera lite panoreringar
8.08 Tappa in delaytempo
9.43 Maria sjunger för första gången ikväll så kollar så hennes volym ligger rätt
10.15 Konstaterar att vi har en pukdag*** igen
10.29 Z lyfter nästan från stolen. Nu är elgitarren för hög i hans monitor.
10.52 Får ok från Z att elgitarren är bra nu
11.25 I den här låten spelar Z jäkligt fräckt på pukorna så jag trycker på dem rejält och lägger osaligt mycket reverb på trummorna.
11.57 Skickar fiolerna till reverbet också
12.23 Inser att jag haft allt för kul med trummorna så jag har missat att Magnus bytt från elgitarr med mandolin.
12.30 Magnus ser sig tvingad att hämnas genom sin boostpedal och hans mandolin hörs plötsligt tydligt in till de centrala delarna av Karlstad.
14.01 Så fort låten är slut är det till att snabbt återställa trumsetet så det låter som innan. Backar även reverbet på fiolerna
14.26 Dags för Z igen, mer mandolin nu.
Det räcker nog mer än väl för denna gång.
Orkade ni kolla så långt och hänga med här är jag imponerad.
Lite noter:
* Varför vill jag inte att kompressorn ska jobba hela tiden? Det här borde väl få ett eget inlägg någon gång. Men jag vill ha dynamik i ljudet, och om en ska förenkla brottsligt mycket så tar kompressorn bort dynamik. Jag vill att den ska hålla ihop all när t.ex. sångaren tar i mycket, men när hen sjunger normalt vill jag att kompressorn låter ljudet vara ifred.
Det där behöver så mycket mer förklarat, men det kommer längre fram.
** Delaysystem? En extra uppsättning högtalare som gör samma jobb som högtalarna vid scenen. Delay? Ja de är fördröjda i tid för att kompensera för att ljud inte färdas lika snabbt som elektriska signaler. Annars skulle en höra de högtalarna först, och sen skulle ljudet från scenen komma och allt skulle låta väldigt ohärligt.
*** Pukdag? Helt enkelt en dag där jag hittat rätt med alla rattar och knappat och Z har helt rätt knyck i handleden vilket gör att pukorna låter svinbra.
Andra frågor? Hör av dig. Skulle du vilja se någon annan video? Säg till!
...Nåväl. Fräsiga för de som begriper sig på sådant. Mitt intresse för bilar är av ren praktisk natur så själva den delen av upplevelsen kanske gick mig över huvudet. Men Wolfland Cruisers vårutställning var ändå en rolig upplevelse. På scenen hade jag Snakebite, ett band från Arvika som levererar snortight, högoktanig rockmusik.
Scenen var på ett klassiskt lastbilssläp vilket gärna leder till en akustisk mardröm, speciellt med ett högljutt rockband. Öppna mikrofoner och flera monitorsystem i en kal, odämpad låda med stenhårda väggar ger gärna en hel hoper obehagliga reflexer och rundgångsproblem. Men den här gången visade sig lastbilssläp vara en rejäl trailer utan egentligt tak. Tack vare det kunde mycket av ljudet på scenen ta sig ut och det blev mycket behagligare kring artisterna. Det blev alltså mycket mer lättjobbat än vanligt och ljudet fungerade mycket bra både på och framför scenen.
Jag hade också med senaste tillskottet i teknikerstallet som efter soundcheck fick ta över spakarna och köra själva gigen. Känns väldigt bra att introducera fler kvinnor bakom mixerborden för är det något den här branschen verkligen skulle må bra av så är det fler kvinnliga tekniker!
Nästa vecka blir det en helg i Torsby på deras våryra!
Kommer en från den lilla bruksorten Munkfors sitter det ohjälpligt en känsla i ryggraden som säger att stål är fina grejer det. Och det är det ju på det hela taget.
Helgen som var så skulle det hållas en modevisning på hemmaplan med klänningar gjorda i stål. Stål från Munkfors.
Hela storyn bakom de här klänningarnas uppkomst, vad som är så speciellt med just det stålet, var klänningarna synts (bland annat Oscarsgalan och melodifestivalen) osv. kan andra berätta långt mycket bättre.
Uppdraget denna helgen var att förvandla en historisk byggnad, Martinverket i Munkfors (som öppnades 1868 och stängdes 1941), till en snygg visningslokal komplett med läktare, catwalk och ljussättning.
Bara att få till en catwalk som modellerna kunde gå på utan att bryta alla lårben i hela släkten skulle bli en utmaning då golvet i lokalen är ungefär lika jämnt och välbalanserat som Joakim Lamottes humör.
Själva ljussättningen däremot var ett sant nöje. Det krävs inte så många strategiskt placerade lampor för att få en gammal industrilokal att fullkomligt lysa upp.
Slutresultatet blev riktigt bra och uppdragsgivarna var mycket nöjda.
Tänkte jag skulle försöka trycka in en video här från helgens äventyr. Det som förhoppningsvis kommer visas är mixningen av första låten (Black Widow Spider) från Top Cats spelning på O´Learys i Örnsköldsvik.
Tog just första låten eftersom det är då det mest akuta händer, om inte något skiter sig grovt under spelningen.
Bordet jag använder är ett Allen & Heath GLD-80
Jag debatterade en stund med mig själv hur jag på bästa sätt skulle förklara vad som händer i videon.
A) Undertexter i videon, B) Röstpålägg, C) Tidsangivelser med info här på bloggen.
Jag testar det sista nu så får vi se hur det blir.
Ni får gärna på något sätt tala om för mig om det fungerade bra eller om ni har någon bättre idé?
Sen har jag inte hittat riktigt rätt än med ljusinställningarna på kameran så det får ni leva med samt att det är värt att ha i åtanke att mikrofonerna i kameran är vänd bort från scenen så ljudet är inte direkt top notch.
Nåväl, då ser vi hur det här blir!
0:07 Mute av, Subgrupp för kompet
0:10 DJ:en på scenen kopplar om kablarna från sin DJmixer till min Stagebox så att det blir mitt ljud som går ut i PA:t
0:17 Mute av. Subgrupp sång
0:20 Eftersom jag inte ser vad DJ:en gör när han patchar om drar jag ner mastern helt innan jag slår av mute på Masterkanalen (LR). För att undvika att få någon smäll i PA:t om han inte är klar, så smyger jag upp volymen när jag ser att signalen från Intromusiken börjar komma in i bordet
0:40 Mute av. Subgrupp trummor. Jag brukar vänta med det här tills trummisen sitter på plats för att slippa diverse skrammel och andra ljud från scenen när bandet gör sig klara.
0:45 Mute av. Subgrupp DCA-grupp effekter.
1:43 Mina ständiga "kolla klockan på telefonen precis innan gig"-ticks
2:20 Bara kikar runt lite i bordet så att alla inställningar är där jag vill ha dem
2:23 Lägger upp Leadsång-micken i mixerfönstret så jag kan vara redo att göra justeringar. Det mest akuta i ett gig är att få sången att höras bra och hur mycket en än skruvar och sliter på soundcheck så kommer det låta annorlunda när lokalen är full av publik.
2:32 Slår på högpassfilter på kanalerna som intromusiken ligger på. Under konserten kommer det lite ljudeffekter på de kanalerna och då vill jag inte ha med massa basljud som grumlar till det för ståbasen.
2:43 Finljusterar nivåerna på elgitarrerna lite
2:56 Slår på delay på sångarens mick. Det här slår jag alltid av mellan låtarna annars låter det rätt muppigt när han bara pratar i micken.
2:59 Justerar volymen på delayet
3:11 Kollar volymen på andra gitarrmickar
3:19 Lyssnar på en mikrofon för att kolla att den låter som den ska
3:38 Går fram mot scenen för att höra hur ljudet är längre fram. Just på det här gigget står jag lite utanför ljudbilden så jag vill kolla hur det låter på fler ställen i lokalen.
3:54 Tyckte det behövdes lite mer pulver i sången
3:59 Vässar även till ljudet på sångmicken lite med EQ:n
4:06 Kollar nivåerna för trumsetet och höjer baskaggen lite
4:30 Justerar volymen på körmmickarna lite
4:51 Random fyllo knuffar till mixern, glad att jag inte hade fingret på mastervolymen just då
5:11 Kollar runt så allt ser bra ut
5:22 Höjer hela sångpaketet pyttelite
5:32 Låten är slut och jag stänger av sångarens delay så han kan säga hej till publiken utan att låta som ett rymdfån
Så, fungerade det här eller blev det fruktansvärt rörigt? Jag insåg att jag nog skulle behöva förklara flera av punkterna lite mer ingående, men en ska ju ha något att göra framöver också.
Då var den andra och sista av helgens spelningar avklarade och vi käkar asfalt som om det vore brie på en hotellfrukost.
Hotell Lappland i Lycksele bjöd på ett riktigt brakkalas och Umeå Scenteknik bidrog med ett välljudande och lättjobbat PA.
Det var gott om folk i publiken och samtliga tycktes vara på rejält festhumör. Återigen var jag utan staket runt mixplats och det höll på att sluta lite jobbigt då två rejäla karlar inneslutna i en mustig björnkram mer eller mindre välte rakt in i mixplatsen och hela bordet sköts en halvmeter bakåt. Lyckligtvis lyckades de inte ställa till något.
Det var skönt att spela på en lite större scen än de senaste spelningarna, även om den inte var jättestor. Men på mindre scener blir det så mycket mer läck direkt från instrumenten på scenen att en tappar mycket av kontrollen över ljudet. Nu fick jag trycka på lite mer och jag fick också mer nytta av att panorera olika ljudkällor vänster och höger i stereobilden. Jag gillar att panorera ganska mycket så att varje instrument får sin plats i ljudet. Jag tycker det gör mixen tydligare så att varje instrument hörs bättre utan att en för den skull behöver trycka upp volymen så att en skjuter öronen av folk.
Kvällen slutade sen i en intensivkurs i höftrullningar med en hel del praktiska tips som t.ex. det gamla "tvätta badkaret med rumpan-tricket". Viktigt med fortbildning.
Den här helgen är jag ute och åker med Top Cats igen och denna gången blir det en hel del mil. Igår spelade vi på O'learys i Örnsköldsvik och ikväll är det Hotell Lappland i Lycksele som ska ha sitt.
Om vi börjar med gårdagen så blev det riktigt bra. Bra med publik och en riktigt trevlig ljudanläggning. Enda jag hängde upp mig på att jag fick klämma in mixplats mitt mellan två bord där det satt gäster och drack öl så jag hade folk som satt och lutade mot mixerbordet på framsidan samtidigt som mina nätta skinkor vilade tryggt i nacken på bakomvarande bargäster.
På första bilden, finfina högtalare av märket L'acoustics. Jag vet att det kommer komma tillbaka och bita mig i häcken men jag har till dags datum inte lyckats bli besviken på ett sådant PA en enda gång.
Lekte lite med en filmkamera också så eventuellt kan det dyka upp lite videoklipp från gig framöver. Om jag hittar något bra redigeringsprogram och dessutom lär mig hur en gör och DESSUTOM orkar.
Nu har vi just soundcheckat klart i Lycksele och slappar gärnet på hotellrummen innan det är dags för gig.
Idag skedde soundcheck under viss tidspress eftersom hotellet var fullt med gäster som skulle ha middag och jag vet inte allt vad det var och det är självklart under sådana förhållanden som saker börjar strula.
En dator gör inte sitt jobb först och måste efter många om och men startas om och en liten jäkla kabel mellan mixerborder och en extern kompressor, som inte har någon anledning som helst att plötsligt börja krångla, slutar helt enkelt att fungera. Lyckligtvis gick det att reda ut allt och soundchecket klarades av med trygga 30 sekunder till godo.
Ut på vägarna med Top Cats igen och den här helgen var det Hassela Ski Resort som var målet. Kändes bra att åka till norra snöfria Sverige samtidigt som det kräkte ner ett par decimeter snö över Värmland.
Vi åkte upp dagen innan så vi hade enormt gott om tid för rigg och soundcheck. Jäkligt skönt men det kan också leda till att en "överutnyttjar" tiden och krånglar till allt i onödan bara för att det finns tid och en känner att den behöver utnyttjas.
Nu blev vi avbrutna av att det skulle serveras lunch i lokalen och det var nog lika bra det. Det var en ganska jobbig lokal rent ljudmässigt (och dekormässigt) och jag hade mycket väl kunnat skruva i evighet utan att bli 100% nöjd. De flesta (alla) lokaler låter ändå totalt annorlunda med publik på plats så det är oftast ingen idé att jaga nivåer och sätta den perfekta mixen på soundcheck.
Men jag förberedde mig på att få jobba rätt hårt med att få tydlighet i sången och hålla ljudet nere.
Vi skulle göra två gig under dagen, först ett på eftermiddagens after ski och sen ett "vanligt" kvällsgig. Båda spelningarna blev riktigt bra. Fullproppat med folk som var helt med på noterna och att få tydlighet i sången var plötsligt inget problem alls. Publik i lokalen ändrar allt så fruktansvärt mycket och min nervositet över att orka hålla nere ljudvolymen byttes snabbt till att behöva gasa på rejält för att överrösta det brakkalas som är en entusiastisk after ski.
PA:t (K-Array) skötte sig riktigt bra, gjorde allt jag bad det göra och det täckte hela lokalen riktigt bra tros en lite udda planlösning.
Rally Sweden brukar alltid innebära en intensiv ljudhelg och i år var ingen skillnad. Jag är kanske inte den största rallyentusiasten som går att uppbringa men det är ändå roligt att vara en del av ett så stort arrangemang som Rally Sweden är.
Om jag inte fått allt om bakfoten är det den publikmässigt största årliga sporthändelsen i Sverige. Sen att riksmedia inte nämnder den med ett ord är en annan femma.
Och att bygga ljudanläggning i skogen i snö och minusgrader är givetvis någonting en ser fram emot hela året. Att sen försöka hålla igång det där i det slagfält som är 10 000 fulla norrmän och finländare är också ett givet nöje.
Men bortsett från det samt att frysa ihjäl tre gånger om dagen så är det riktigt roliga jobb en hamnar på.
I år skötte jag ljudet vid Colins Crest. Sommartid, inte mer än ett litet anonymt krön på en usel skogsväg mitt i precis ingenstans. I mitten av Februari, värsta festplatsen med uppbyggda VIP-tält, DJ, storbildsskärm och en fräsig ljudrigg.
Jag skulle dels sköta ljudet på plats men också leverera ljud till tv-sändningar som streamades ut till de andra rallysträckorna och visades på storbildsskärm. Inte det vanligaste en stöter på inom området liveljud men det är kul att få jobba med sådant också.
Sen mickade jag också upp vägen (!) alldeles innan hoppet för att kunna trycka på motorljudet från bilarna lite extra när de laddar för fullt. Publiken verkade uppskatta det och det är ju kul att få testa hur olika mikrofoner låter på, rallybil.
Den största utmaningen var placeringen av mixplats. I en liten kall barack i en sänka bakom scenen. Det var mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att höra hur ljudet i PA:t lät så en var väldigt beroende av intercom för att veta vad som hände på scenen, på storbildsskärmen och hur allt lät.
Då och då kunde jag smita ut med en iPad och fjärrstyra mixern och samtidigt höra hur det lät, men i minusgrader leder det till andra utmaningar. Det var på det hela taget lite trixigt men det gick bra.
Det ledde också till att jag spenderade en hel dag, 10 meter från rallyvägen, och såg inte en enda rallybil.
Då kablar inte mår bra av rallydubb fick det trixas lite för att få ström från ena sidan vägen till den andra.
Allt tar lite längre tid på vintern, men bra blev det.
Scen ur vilken film om andra världskriget som helst
Årets första, blev en rejäl tur. Ända ner till Malmö tillsammans med Top Cats för att spela för ett glatt gäng från IKEA.
På plats möttes jag av ett väl tilltaget L'Acoustics-PA så den delen var ju klockren. Sen att någon tyckte att det var en bra idé att bygga rummet med två stora pelare mitt på golvet (som hamnade precis rakt framför varsin PA-stack) var ju lite tråkigare och orsakade en del huvudbry innan en fick det att låta precis som en ville.
Jag jobbade en hel del med en multibandskompressor på LR för att både tighta ihop basfrekvenserna och samtidigt hålla ihop frekvenserna kring sången. Det senare då de där otrevliga pelarna skickade ljud åt alla möjliga håll och ställde till det. Förutom basen då. bas bryr sig inte om pelare.
Det var iaf riktigt kul att komma ut på vägen igen och få mixa lite. Och det var ju inte utan att en blev otäckt sugen när vi gick förbi Malmö arena i morse (där vi stod parkerade) och såg Green Days turné hålla på och lasta in. Minst tio långtradare och fem bussar.
Den givna på-vägen-underhållningen, P3 dokumentär!
