Livat i Lycksele, eller, att tvätta badkaret med en rumpa

Då var den andra och sista av helgens spelningar avklarade och vi käkar asfalt som om det vore brie på en hotellfrukost.
Hotell Lappland i Lycksele bjöd på ett riktigt brakkalas och Umeå Scenteknik bidrog med ett välljudande och lättjobbat PA.



Det var gott om folk i publiken och samtliga tycktes vara på rejält festhumör. Återigen var jag utan staket runt mixplats och det höll på att sluta lite jobbigt då två rejäla karlar inneslutna i en mustig björnkram mer eller mindre välte rakt in i mixplatsen och hela bordet sköts en halvmeter bakåt. Lyckligtvis lyckades de inte ställa till något.



Det var skönt att spela på en lite större scen än de senaste spelningarna, även om den inte var jättestor. Men på mindre scener blir det så mycket mer läck direkt från instrumenten på scenen att en tappar mycket av kontrollen över ljudet. Nu fick jag trycka på lite mer och jag fick också mer nytta av att panorera olika ljudkällor vänster och höger i stereobilden. Jag gillar att panorera ganska mycket så att varje instrument får sin plats i ljudet. Jag tycker det gör mixen tydligare så att varje instrument hörs bättre utan att en för den skull behöver trycka upp volymen så att en skjuter öronen av folk.

Kvällen slutade sen i en intensivkurs i höftrullningar med en hel del praktiska tips som t.ex. det gamla "tvätta badkaret med rumpan-tricket". Viktigt med fortbildning.